Pyjamasklubben

Kanske såg du den redan för åtta år sen, den sändes nämligen första gången i barnkanalen med start i slutet av mars 2004 (sen har den också gått 2005 samt 2007-2011) men då på engelska.

Nu är den, och de, tillbaka i dubbad form. Frankie, Fliss, Kenny, Lyndz och Rosie har alla fått sina svenska röster omsorgsfullt och ömsint lagda för att ge oss en svenskare touch av klubbens problem och livstankar.

De kommer göra bort sig, de kommer göra bort andra, de kommer skratta, kanske gråta, bli osams, bli vänner. Helt enkelt leva.

Barnkanalen, 16.20, varje vardag - Pyjamasklubben - som du givetvis också kan se i SVT Play antingen på svenska eller på engelska. Mycket nöje.

Toot & Puddle

Det börjar så smått lacka mot jul, därmed börjar det också lacka mot julavsnitt.

Eller, som är fallet i den här lilla blogposten, den julfilm som egentligen startade hela serien om Toot & Puddle. Jag säger "egentligen" eftersom så inte är fallet här i Sverige. Här har vi ju, under några år nu, visat serien Toot & Puddle i Barnkanalen men i själva verket kom alltså filmen först (2006) och sen serien (2008)

Men nu, alltså, ska vi få träffa de eviga globetrottrarna? globetrottersarna? i långfilmsformat istället - eller åtminstone 45-minuters-format.

Såhär har jag skrivit till TV-tablån:

Det lackar mot jul på Morkullans ängar, men än är det ingen snö i sikte. Det hindrar inte både Toot och Puddle från att börja längta och planera inför julen. Men så, plötsligt, kommer det ett vykort...

Det blir en resa till ett fjärran och märkligt land, men bara för en av dem. Den andre stannar hemma och får ändå sin beskärda del av äventyr.

En mycket fin sak, jag är mycket nöjd med dubben. Barnkanalen, julafton, klockan 8.10.

God jul!

En tjej, för att bli kär i.

Håller på för fullt med en ny barnserie (som här kommer att förbli onämnd).

En, på många sätt, liten pärla. Snygga miljöer, bra animerad och med glatt humör.
På ytan verkar den också förvånansvärt jämlik. Många av bifigurerna, som dessutom har samhälleligt "höga" positioner, är kvinnor men - såklart - är det en manlig huvudrollsinnehavare och i princip alla de mest förekommande karaktärerna är också av manligt kön.

På seriens hemsida hittar jag sen något som gör mig vansinnigt, vansinnigt, irriterad.
När man där klickar på de olika figuerna får man en kort beskrivning av deras personlighet, det vill säga på 8 av 9 figurer. En av dem, kvinnan, har nämligen följande beskrivning:

"Love interest".

Jaha. Kul. De tänkte nog såhär "Jo men fan det är lite för få tjejer med här asså men jag har en idé! Vi slänger in en, klär henne i rosa och lila och så får huvudpersonen bli kär i henne!".

Känns ju fräscht!

Funderar därför på när alla till slut kommer fatta att man kan ha med tjejer i ett annat syfte än att någon ska bli kär i henne, eller i ett annat syfte än att hon ska bli kär i (den manliga) huvudrollsinnehavaren, eller i ett annat syfte än att hon ska behöva räddas eller ha hjälp med något som hon inte klarar av själv utan måste få hjälp med. Av en man.

Kort recension av Madagascar 3

Nä, det här var ju inte alls särskilt kul.

Madagascar 3 lider av det som allt fler barnfilmer lider av. Massor, jag menar MASSOR, av action men knappt någon story alls. Det är extra synd när det gäller Madagascar-serien kan jag tycka, eftersom första och andra filmen ändå har något slags substans och story. Här är det bara, bara, glasyr.

Rent idiotiska manuspåhitt också. Filmen inleds med att gänget vi alla känner, eller snarare främst lejonet Alex, är uttråkade av att vara i Afrika och bestämmer sig för att resa hem till New York - men hur ska det ta sig dit? Jo, de ska söka upp pingvinerna som lever jetset-liv i Monte Carlo. Och vips - har de tagit sig till Monte Carlo, utan någon som helst förklaring om hur de tog sig dit. Tja, förutom att de har cyklop och snorkel på sig. 

Öh, ursäkta mig, hade vi inte kunnat bespara oss alla en massa lidande genom att låta dem simma hela vägen till New York istället så att vi sluppit den lövtunna, svårt ansträngda, "storyn" med kvinnan som vill döda dem - bara för att hon gillar att döda djur - och cirkusen som....

Nä, vänta. Jag orkar fan inte skriva mer om den här skiten. Gå inte och se den, snälla. 

Ps. Fast det är klart - dubben var helt okej, om än lite budget. Många av skådisarna gjorde flera roller utan att ändra särskilt mycket i tonfall eller -melodi från figur till figur. Synd, men tur då att de som väl gjorde rösterna var duktiga. Dessutom ska det nog till en yrkesskadad som jag för att höra det. Eller? Ds

Lite för farligt

Äntligen får den premiär (den blev klar för över ett år sen) - serien som är något tuffare än de vi brukar visa i Barnkanalen. Och faktum är att den inte går att se i Barnkanalen. Pga av scener med hot mot barn ville vi inte lägga den där för unga barn skulle råka snubbla på den, istället går den att se på söndagar klockan 20 i SVT24.

Och i SVT Play förstås. Väl värt en titt, jag är mycket nöjd med dubben. Både massor av gamla dubbrävar och flertalet mycket talangfulla unga dubbskådisar förgyller serien.

Mycket nöje!

Ensamma mot klockan i SVT Play

Fejk!

Det är ingen hemlis att jag ibland extraknäcker som översättare.
Det är förmodligen därför jag fått följande mail:


"Hej.
Vi söker folk till en position av textredaktör för ett välkänd bolag.
Uppgifter:
Under 24 timmar skickar vi till dig meil med texter.
Några korta texter för stavning, grammatik och felkorrigering.
Detta kan vara ett bevis på att du kan engelska.

För detta arbete får du betalt.
Standart arvode för redaktörs tjänst är 5 euro för 1 kb.
Efter prövningen av dina kunskap och förstås beroende på arbetsvolum kan ditt lön vara cirka 3000-3500 euro per månad.

För arbetet behövs:
mobiltelefon, internet, e-post, bankkonto ( för arvodeutbetallning) och förstås dina kunskap och arbetsförmåga.

Arbetsvillkor:
- Halvtids arbete
- Arbetstid du planerar själv
- En hygglig lön. Betalas varje 2 veckor till ditt bankkonto
- Karriärmöjligheter

För att få mer detaljerad information om bolaget och detta tjänst fyll i följande registreringsformulär:
1. Efternamn och namn
2. Ditt ålder
3. Land
4. Kontakttelefon
5. E-post
6. Bilaga CV till detta brev

Skicka den till vår e-postadressen: Weldon@technojobse.com,Efter mottagning av din registreringsform ulär tar vi kontakt med dig och skickar ytterligare information.
Lycka till!"


Känns...sådär va? Nä, mycket riktigt, det är en form av Nigeriabrev.

Gå inte på sånt här, snälla. Faktum är - gå inte på någonting. Google är din vän.

Prometheus

Inte en recension av Prometheus (eller ”Besvikelsen” som jag valt att kalla den) utan snarare en massa löst sammanhängande irritationsmoment vävda samman till någon slags text.

Lite som filmen, faktiskt.

Innan jag fortsätter – här kommer det vara spoilers i överflöd. Om du inte sett filmen än och vill se den utan att veta vad som händer, läs inte det här. Allvarligt. Gör det inte.

Ska du se filmen då? Nja, säger jag. Visst, det är oerhört högt ”production value”. Scenografi och foto gör att den visuellt sett är helt makalös. Men storyn. Storyn, storyn, storyn. Argh!

Det här är sakerna jag stör mig på mest (och om du inte redan förstått det – här kommer det nu spoilers!);

* Totalt slöseri med Guy Pearce som gammal gubbe. Eftersom jag visste att det var Guy Pearce trodde jag att han skulle "förvandlas" till ung. Men nä. Varför då ha Guy Pearce och inte en gammal gubbe att spela en gammal gubbe?

* Dessutom slöseri med rollfiguren Peter Weyland. Att väcka upp honom för att bli ihjälslagen känns totalt onödigt. Skämmigt nästan.

* De här två killarna som går vilse i gångarna. Ämen för helvete! För det första är det väl han, Fifield hette han va, som från början tar med sig sina ”puppies” som kartlägger alla gångar. Att han sen inte hittar ut är ju bara larvigt.

För det andra, när de inser att de måste övernatta i gångarna blir de först skitskraja av att kaptenen rapporterar om en livsform som rör sig åt öster. De rör sig halvt panikslagna till väster istället och när de då väl konfronteras med en livsform – ja då vill en av dem locka den till sig!?

* Varför kliver Noomis kille fram och vill bli dödad? Vem som helst annars, särskilt i en film som den här, gör väl allt för att bli av med sin ”smitta”?

* När besättningen upptäcker att ”Fifield” är tillbaka vid skeppet – varför i helvete öppnar de dörren?

Särskilt med tanke på att de redan sett hans lik, har jag för mig, och särskilt med tanke på det som hände ovan nämnde Noomi-pojkvän.

* Jag är heller inte alls med på varför kaptenen och hans två styrmän, från ingenstans, går med på att ramma det andra rymdskeppet? Jag är helt enkelt inte med på när i storyn de blir övertygade om att de, eller jorden, är i fara.

* Varför är Ingenjörerna arga på oss människor? Det har hintats i forum om att Jesus var en engineer och att när ”vi” dödade honom så skulle de förstöra jorden bara för det men det känns som en larvig efterkonstruktion till ett gapande storyhål.

Med detta sagt, scenen med Noomis rollfigur Elisabeth Shaw i operationsmanicken är sjuuukt obehaglig och rent fantastisk. Hon är rakt igenom filmen bra i sin roll. Men den som verkligen sticker ut är Michael Fassbender som bara ÄR David. Fassbender är ju en helt fantastisk skådis. Helt. Fan. Tastisk.
Däremot är det fullständigt slöseri med kaptenen och Charlize Theron, de får liksom inget vettigt att göra.

Och vad är grejen med scenen när de kaptenen och Vickers pratar om sex? Larvigt. 

Vickers är för övrigt också en robot. Det måste hon vara. Särskilt eftersom vi inte fått se hennes lik. 

Nä. Usch. Jag har gått och retat mig flera dagar nu. Jag ville ju få svar, inte fler frågor.

Nu när jag skrivit det här ska jag lyssna på Obiter Dictums minisode om Prometheus. Får se om vi är överens.

Nu har jag lyssnat på den, och läst alla kommentarer, vilket också ledde mig hit, hit och hit och faktiskt gett mig ännu mer saker att reta mig på i filmen. 

Och visst är vi överens om att filmen är en besvikelse, av astronomiska mått. Fan vad synd.

Edit:
Jag hade missat att det gjorts en "Honest trailer" för Prometheus. Ännu mer massiva spoiler-alerts såklart, men väldigt ärligt. 

Ännu en edit:

Tack, Tobias Norström. Ja, jo, och den där YouTube-filmen också. 

Tribute

Det här är ju sjukt kul. Sjukt!

Min massuppfittning har fått en Tribute! Galet!




För övrigt över 1,3 miljoner visningar av min gamla påa och än rasar debatten:
Avsiktligt? Misstag?

Det som nästan är roligast är att båda lägren är så STEN-säkra på att just de har rätt...

Majority Rules vs Revolution

Om du vill - innan du läser vidare - kan du läsa det här inlägget jag skrev i februari, det har nämligen viss bäring för det som kommer längre ner. Det är lugnt, jag väntar, kom tillbaka hit sen. 

Tillbaka? Bra.

Det börjar hända grejer nämligen. För min räkning, förstås, att Becky Richards regerar har visats i Barnkanalen hela sommaren - och fortfarande kan ses i finfin dubbad version i svt play.  

Det börjar hända andra saker också. I alla fall för Tracy Spiridakos. Min lätt syrliga kommentar om hennes ännu inte så imponerande karriär kommer nämligen totalt skjutas i sank framöver. Tracy står på tröskeln till att bli STOR. Tro mig. Titta bara. 

Min sommar.

Rhodos, landet, Lund, Danmark, Tyskland (bordershop!), altanen, landet igen, Gotska sandön, landet igen. Grillat, lite. Bilbärgning. Getingstucken.

Sådär. Nu vet du hur min sommar har varit, i ord. Den skulle också kunna sammanfattas såhär

Just det, jag har haft det oförskämt bra. Rätt åt mig faktiskt.

Nu är jag tillbaka och det är minst lika bra och minst lika mycket rätt åt mig. Dig också för den delen.
Nu kör vi. Fan vad kul det ska bli!

Glad (TV-)sommar!

Så är då Sommarlov äntligen här! Varje dag klockan 9 händer det saker på båten, temat i år är vänskap med vänklubb, vänkamp, vänpyssel och mycket mer.

I Sommarlov kommer du också kunna se många nya, fina, serier. Redan nu har en serie jag är oerhört stolt över börjat gå - nämligen Trenk. Det blir tretton episoder av denna juvel i sommar, titelrollen spelas av Melker Duberg och den kvinnliga huvudrollen - Thekla - av Mimmi Sandén.
Tisdagar och torsdagar kl 09.30. 

Det blir också 26 nya avsnitt av Vampyrskolan, onsdagar lördagar kl 9, och 13 nya MI High - start på söndag 17/6 09.25. 

Serier som också är jättebra, men som startar senare och som därför inte fått någon webb ännu är:

* Spartikelmysteriet - en serie om vad som skulle hända om alla vuxna plötsligt...försvann! Start lördag den 16/6 09.25 och går sen varje lördag vid samma tid fram till vecka 31 (31/7) då den också går på tisdagar. 

* Becky Richards regerar som jag ju skrivit om tidigare. Börjar på måndag den 18/6 och går sen varje vardag klockan 15 i 26 avsnitt. 

* Johnny och Johanna, serien som jag också skrivit om tidigare. Börjar onsdagen den 11/7. Den veckan går den onsdag och fredag, veckan efter (v 29) och framåt går den på måndagar och onsdagar. 

Annat, som jag inte är inblandad i men som också är larvigt bra TV är Kapten Sabeltand och Ocean Star. 

Med detta sagt hoppas jag det blir en kanonfin sommar med härligt väder och inte för mycket TV-tittande. Var ute istället. Lek. Hoppa. Skratta. Ät glass. Ha picknick. Bada! Ni kan ju alltid ta igen saker och ting i SVT Play. 

Glad sommar - vi ses och hörs i höst!

Recension - Dirty Dancing (on stage)

Jag skulle, i vanlig ordning, kunna hålla på och skriva länge och väl om bakgrunden till varför jag gick och såg  - i det här fallet -  Dirty Dancing på Chinateatern i söndags men nä, jag har nog redan tråkat ut dig.

Inte? Skönt. Tack!

Hur som helst, jag var inte på något sätt tvingad dit men var väl inte överdrivet entusiastisk heller. Jag gillar filmen, den är bra, men jag tyckte man kunde lämna den ifred. 

Dock blev jag glatt överraskad, särskilt av två saker. Först och främst scenografin faktiskt. En helt magisk sådan, en stor vägg i flera sektioner som funkade som en enorm videoskärm på vilken miljöer kunde projiceras och bytas ögonblickssnabbt. Ena scenen var man på en altan med sjöutsikt, i nästa i en myllrande skog eller på ett böljande vetefält. Magiskt, helt enkelt. 

Första akten var också mycket bra, med bra tempo och rappt berättande. Dansandet är också helt outstanding. Samtliga i ensemblen vet verkligen hur man dansar. Fantastiskt!

Dock var det bitvis lite svårt att hänga med, för att förenkla för de som sitter längre bak i publiken borde man göra Johnny och Baby tydligare att urskilja från ensemblen. Rollfiguren Penny, lång och blond, eller Mrs Pressman, starkt rödhårig, är exempel på karaktärer som omedelbart identifieras - samma borde gälla mer och ännu tydligare för huvudkaraktärerna. 

Dessutom är väl karaktären Johnny yngre än vad han är i filmen? Inget fel i det i och för sig, jag fick det bara aldrig riktigt klart för mig. 

Hur som helst. Det är fartigt, fläktigt och inte minst sexigt. En mycket vältränad Pascal Jansson i bara boxerkalsingar är något som varje kvinna förtjänar att få se.

Sen kommer vi till en sektion i den här resumén som jag tänker benämna "Å ena sidan/Å andra sidan":

Det handlar nämligen om akt två. Å ena sidan tyckte jag att akt två innehåll ett myller av onödiga scener. 

Som exempel: Linus Wahlgren är med i uppsättningen. Linus är en mycket duktig skådis och sångare (och dubbare) och jag gillar honom som person. Men vad han gör i Dirty Dancing förstod jag inte, förrän akt två.

Då han fick ett solosångnummer - som är helt onödigt och inte för handlingen framåt.

Dan Bratt, som jag också gillar massor (och har med i ett antal av mina serier) är det samma sak med. Plötsligt, utan att det för handlingen framåt, får han ett litet solonummer. 

Med andra ord, andra akten hade de kunnat "klippa ner" rejält. 

Å andra sidan: Min fru tyckte första akten gick för fort medan hon älskade andra akten - bara för att då fick hon alla låtarna, alla scenerna och alla replikerna från filmen. Hon uttryckte det som att ända sen hon såg filmen önskade hon att hon kunde kliva in och vara med i den. Den känslan fick hon nu och var därför mycket, mycket, nöjd med sin upplevelse. 

Betyg? Jag ger den 3 av 5. Min fru ger den 6 av 5. 

The Avengers: Snabbrecension

Mitt 13-åriga jag fick ståpäls. Mitt 41-åriga jag kramade om mitt 13-åriga jag, skrattade glatt och kände mig lyckligt varm i kroppen över att vi såg filmen tillsammans.
För en längre recension, som jag helt och till fullo skriver under på - förutom betyget kanske, jag ger den en femma - gå till onyanserat.

Eller varför inte Mark Greigs recension på Billiedoux.com.

Puny god.

Med bra skådisar blir det ännu bättre

*svisch!* Det är april, nästan maj. Nog om det.

Jag har haft ett sånt där underbart Hallelujah-moment. För detta vill jag tacka Stasse Soulis, Josephine Bornebusch och Anna Isbäck. 

Stasse ger röst åt Eddie, änkling med sonen Johnny som flyttar in hos frånskilda Line (Josephine) som har döttrarna Johanna och Katrin (Anna). 

I episod 3 utspelar sig en scen som du behöver denna bakgrundsinfo för:

Johnny har fått ta över Katrins rum, eftersom hon bor mest hos sin pappa, men Johnny trivs inte.

I ett försök att testa gränserna frågar han sin pappa om han får måla (det tidigare rosa) rummet svart. 

Efter viss tvekan får han ja. 

Katrin däremot blir skogstokig eftersom hon plötsligt får för sig att flytta tillbaka till sin mamma, de har ett avtal att om det inte funkar för Katrin att bo hos sin pappa så ska hon få flytta tillbaka. Vad hon inte berättat för sin mor är att hennes pappa förbjudit Katrin att låta pojkvännen Sveinung sova över. 

Scenen där Eddie, Line och Katrin har ett gräl i Katrins tidigare, numera Johnnys, rum är därför helt magisk.

Såklart också i original, men jag vågar mig till att säga att Stasse, Josephine och Anna för in så mycket känslor i det att det nästan blir bättre. De förstår sina karaktärer så oerhört väl att de adderar små, små, nyanser, konstpauser och tonförändringar för att göra scenen så oerhört tät, rent av laddad. 

Bara Annas sätt att säga "Hur kan du veta det!?" när hennes mor, alltså Josephine, plötsligt avslöjar att hon vet allt genom att fråga "Är det på grund av det där med Sveinung" - superbt! 

Jag längtar så mycket till att ni ska få se det, spelet dem emellan. Det är en scen som jag i framtiden kommer att lyfta fram som ett skolexempel på hur bra dubb ska låta. Men ni får vänta till i sommar. Mer information om det längre fram. Juni, vänner. Juni. 

Becky Richards regerar (snart)

Det är mycket nu. Fast inte på det där jobbiga Stefan Sauk/Lorry-sättet. Det är mycket att göra och samtidigt mycket kul. Precis som det ska vara alltså.

13 olika serier har jag under produktion, bland andra en svensk version av Majority Rules. En kanadensisk serie om 15-åriga Becky Richards som hux flux finner sig bli vald till borgmästare i staden Mayfield. Huvudrollen spelas i originalet av Tracy Spiridakos som, med lite tur, kan bättra på sin än så länge inte alltför imponerande imdb-post. Vilket jag tror hon kommer göra också, om inte annat för att hon verkar vara en glad och positiv person även privat.

Jag snubblade nämligen över Tracy's twitter, varpå följande meningsutväxling skedde:

Henrik Bennetter @hbennetter

@trspiridakos In case you'd want to know, am just now in startup-stages of dubbing Majority Rules into swedish. Any special wishes? :)

Tracy Spiridakos @trspiridakos

• Close

@hbennetter hahahaha really?!! That's fantastic! It was such a fun show to shoot. Ohh the memories... :)

Därmed - all lycka till dig i framtiden Tracy. Jag ska se till att den svensktalande versionen av Majority Rules blir lika bra som originalet - och den tyska.

Blod och vitlök

Du kanske en gång läste det här inlägget om min späckade höst?

I så fall fick du då veta att jag skulle inleda arbetet med serien "Young Dracula". Det arbetet blev klart strax före jul och nu har serien börjat sändas i SVTB men, såklart, inte bara där - på nätet också.
Och inte nog med det, i sann public-service anda kan du se både den dubbade versionen och originalversionen om du så vill. Du hittar dem här - sen är det bara att välja språk via knapparna under fönstret.

De svenska rollerna görs för övrigt av;

Greven - Daniel Goldmann
Vlad - Simon Sannemark Iversen
Ingrid - Alexandra Alm Nylén
Renfield - Niklas Engdahl
Zoltan - Figge Norling

Robin - Axel Karlsson
Chloe - Saga Dorothea Norling
Graham - Magnus Mark
Elisabeth - Susanna Dilber
Ian - Alvin Nyström
Paul - Emil Smedius

Van Helsing - Björn Bengtsson
Jonathan - Daniel Melén

Lite kul kuriosa om serien: I episod två springer Chloe till rektorn för att berätta att Vlad är vampyr. På skylten till dörren står "Ms M Harker", vilket alla Dracula-fans borde koppla omedelbart. Om inte, fuska genom att klicka på den här länken.

Om du var på bio för inte så länge sen och såg Submarine så kanske du känner igen Craig Roberts - som gör rollen som Robin i originalet. Något säger mig att Craig går en lysande skådiskarriär till mötes.

Det finns för övrigt två säsonger till av Young Dracula, men de kommer vi med allra största säkerhet inte att dubba. I säsong två blir det nämligen betydligt läskigare och blodigare, därmed inte passande för yngre barn. Säsong tre ska vi knappt tala om, då har det blivit en närmast regelrätt action-äventyrsserie med Harry Potter-vibbar som i princip är omöjlig att få in i barnkanalen.

A great face for radio

Som Anton Berg, producent för bland annat P3 spel, påpekade för mig: "Det var ju ett tag sen du uppdaterade din blogg".

Det är onekligen så. Nyligen tillbaka efter julledighet insåg jag att höstens inläggsskörd bestod av 3 (TRE) inlägg.

Skämmes tammefan.

Visst - anledningen är enkel, jag har haft hiskeligt mycket att göra men det är inte heller hela sanningen. Jag vet nämligen inte riktigt vad jag ska skriva. Är det överhuvudtaget någon som läser den här bloggen? Vad vill ni i så fall veta?

Och ja - jag VET att jag låter som alla andra djälva bloggmongon när jag säger förlåt men va fan! Vi har ju ingen lokal....
(om du fattade den vitsen, har du min oändliga respekt och får här en virtuell high-five - *klapp*)


Hur som helst. Det finns en anledning till att jag skriver ett blogginlägg nu och det grundar sig i det faktum att jag åkte bil i söndags kväll och hade turen att höra de sista skälvande minuterna av P3 spel i radion - där det berättades om nästa program och att det skulle handla om det komiska(?) med Resistance 2 på svenska.

Min nyfikenhet ostillad när måndagen kom fann jag mig tvungen att twittra upp Victor Leijonhufvud och fråga vad det rörde sig om. Det ledde till en större diskussion om dubbning och mitt (inte ens i närheten) subtila förslag att jag kunde prata om det i radio.
Och hey presto/simsalabim/alakazam/abrakadabra/jaskaslutakommapåmagiskaordnu fick jag kontakt med ovan nämnde Anton Berg.

And now it's on. Imorgon klockan 15 är jag med som gäst vid inspelningen av P3 Spel, förhoppningsvis klipper de inte bort det till på söndag.

Just det, inför det - lyssna på det här, ety det var det som startade diskussionen.