Nej, oroa sig inte, inga spoilers här.
Något som är väldigt kul i rollen som hallåman/programpresentatör är all göttig TV som man får chansen/förmånen/lyxen att se i förväg. True Blood, säsong två, täsämpäl - som alltså nu är färdigtittad.
Jag hade lite svårt för säsong ett, av olika anledningar, men det är bortglömt nu - säsong två är väldigt bra. Jag tänker inte säga så mycket mer än så egentligen, eftersom säsongen inte är färdig än men det jag ändå vill påpeka är ett par-tre saker som jag tycker är synd.
Det första är Godric. En karaktär som har sån potential och omgärdas av enorm mystik. En till utseendet ung vampyr men i verkligheten äldre än Jesus och täckt av (romerska?) tatueringar. Dessutom underbart minimalistiskt porträtterad av Allan Hyde. En fullständigt lysande rollfigur som totalt slösas bort. Mycket, mycket, synd.
Det andra är Jason Stackhouse. I säsong ett tycker jag han var den klart svagaste och mest ointressanta karaktären. I säsong två använder man det för att ställa honom på ända och gör hans resa mycket intressant. Därför blev jag väldigt besviken över det som händer honom, det som han gör, precis i slutet av det sista avsnittet.
Vilket leder mig till "Eggs". Även där - slöseri. 'nuff said.
Sen kan jag tycka att man hade kunnat korta säsongen ett avsnitt, men det är bara jag. Någon annan tycker säkert att man skulle sträckt ut det lite till. På det stora hela en spännande, sjuk, konstigt härlig säsong med en bisarr big bad och stor cliffhanger.
Och, såklart, Alexander Skarsgård. Som ÄGER rutan.
Jag är sjukt peppad inför säsong tre som har premiär i USA i sommar. I SVT i början av 2011.
Fotnot: Tre avsnitt återstår av säsong 2. Sänds onsdagar kl 22 i svt1, finns också i SVT Play och Play Prima.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar