OBS!

Observera att bloggen inte är kopplad till, eller officiell för, SVT. Åsikter och tankar är mina egna och privata.

tisdag 13 oktober 2009

(nån slags) Recension av Fallout 3

Besviken.

Det är den korta versionen. Om du vill kan du läsa den långa också.

Fallout-serien har varit briljant, lysande och en massa andra adjektiv. Fallout 3 har bitvis varit lysande. De har fått till miljön, känslan och sånt, men en sak misslyckades de kapitalt med.

Det har sagts av många andra många gånger förut - slutet skjuter hela spelupplevelsen i sank.
Jag sällar mig (väldigt sent visserligen, men i alla fall) till skaran som känner sig närmast snuvade på en riktig Fallout-upplevelse.

De tidigare spelens allra bästa del tycker nämligen jag, personligen, var att man när Fallout 1 och 2 var slut fick veta hur det gick med de människor och platser man påverkat. Det blev naturligtvis olika om man spelade som ond, god eller neutral.

I Fallout 3 förekommer bara några brottstycken, bara några bilder flimrar förbi. Värdelöst.

Förmodligen känner jag mig än mer besviken eftersom jag, under hela tiden jag spelade, gjorde mig mån om att utföra sidouppdrag för att få se hur jag påverkade det post-apokalyptiska Washington. Det i sin tur ledde till att jag rätt fort nådde level 20, som visade sig vara övre gräns i grundspelet, så då blev jag också snuvad på fler coola perks.

Allt detta har dessutom gjort att jag, som tidigare var assugen på att köpa lite DLC på PSN, nu är helt...äh.

Jag hoppas verkligen att Bethesda åtgärdar detta till senare spel i serien, det skulle höja spelbarheten och omspelningslusten väldigt mycket.

Inga kommentarer: